Dumma klasskamrater
Ni vet ju hur det är när man börjar en ny klass. Man är lite blyg, ler extra brett när någon kollar på dig (falskhet med andra ord) och är supertrevlig mot alla -till och med mot läraren.
Men när ni åker på läger förändras allting.
Egentligen ville du ju bara vara rolig och få dem att skratta, men när det inte går som du riktigt tänkt dig så kan du vara säker på att du skapat några fiender.
Allting började en härlig augustikväll.
Vi hade precis spelat brännboll, ätit god mat och skrattat åt dumma stundenter som aldrig hört talas om Skåne. Efter att vi samlats utanför klassrummet bestämde vi oss allihop för att gå till Ica.
Vägen dit var dock inte så underhållande som jag hade fått för mig. Tvärtom. Det var tystare än tystnaden själv. Så när vi hade gått i tio minuter fick vi syn på en stor kyrkogård.
- Aha, det är därför det är så jävla dött här! sa jag med ett leende.
Jag väntade och jag väntade. Men ingen skrattade. Ingen. Inte ett enda jävla leende heller.
Happ, tänkte jag och fortsatte gå i plågsam tystnad.
Jag ljuger om jag säger att jag fortfarande inte stör mig..
Men när ni åker på läger förändras allting.
Egentligen ville du ju bara vara rolig och få dem att skratta, men när det inte går som du riktigt tänkt dig så kan du vara säker på att du skapat några fiender.
Allting började en härlig augustikväll.
Vi hade precis spelat brännboll, ätit god mat och skrattat åt dumma stundenter som aldrig hört talas om Skåne. Efter att vi samlats utanför klassrummet bestämde vi oss allihop för att gå till Ica.
Vägen dit var dock inte så underhållande som jag hade fått för mig. Tvärtom. Det var tystare än tystnaden själv. Så när vi hade gått i tio minuter fick vi syn på en stor kyrkogård.
- Aha, det är därför det är så jävla dött här! sa jag med ett leende.
Jag väntade och jag väntade. Men ingen skrattade. Ingen. Inte ett enda jävla leende heller.
Happ, tänkte jag och fortsatte gå i plågsam tystnad.
Jag ljuger om jag säger att jag fortfarande inte stör mig..
Kommentarer
Trackback
